Gatufotografi – en konst utan regler
Traditionen med gatufotografi skiljer sig från till exempel press- och reportagefoto där man väljer motiv efter ämne. I gatufoto är det människorna i sig som är intressanta.
Det är egentligen missvisande att kalla det för gatubilder, de kan likaväl vara från en nöjespark, en festival eller ett köpcentrum.
Några regler finns inte i gatufototraditionen. Däremot finns det stilar, element och metoder som går att använda var för sig eller i kombination med varandra.
- Att leta efter ÖGONBLICKET är en stil som handlar om något som bara händer just nu.
- UPPREPNING är en annan stil. Människor är i sig intressanta, men man kan krydda till det lite genom att hitta upprepningar som två par med samma hållning eller klädsel.
- HUMOR är också en stil eller ett element som det går att bygga upp en gatufotobild ifrån.
- Liksom FÄRG, LJUS, FORM, DETALJER, BARN, SPÅR AV MÄNNISKOR och MÖTEN/DELTAGANDE
Många av gatufotografins klassiska verk skapades under perioden mellan ungefär 1890 och 1975 och sammanföll med införandet av bärbara kameror, särskilt kameror som använder småbildsformatet.
Utvecklingen av alltmer avancerade och lätthanterliga digitalkameror, inte minst i mobiltelefoner har gjort gatufoto än mer populärt.
